Blickar du oroligt mot himlen? Det gör allt fler svenskar nuförtiden, men inte bara för att planera helgutflykten. Molnen, vinden och nederbörden har blivit direkta aktörer i våra privatekonomier. För den som följer dagens elpris har väderprognoser förvandlats från småprat till ekonomiska indikatorer.
Jag blev själv varse detta när min granne Göran, pensionerad meteorolog, plötsligt blev den mest populära personen i vårt kvarter. ”Titta på tryckfallet över Norge,” sa han förra veckan när vi möttes vid postlådorna. ”Blåsigt väder på ingång. Räkna med fallande spotpriser på onsdag.”
Han fick rätt. Vindkraftsproduktionen ökade markant och det nuvarande elpriset sjönk med nästan 15 öre per kilowattimme jämfört med tisdagen. För hushåll med rörligt avtal innebar det konkreta besparingar.
Men vädergudar är inte de enda som styr. Geopolitiska händelser, industriproduktion, kärnkraftsstatus och bränslepriser bildar en komplex väv som tillsammans avgör vad vi betalar för vår el. Den genomsnittliga konsumenten hamnar mitt i ett globalt kraftspel som kan kännas omöjligt att greppa.
”Tänk på elmarknaden som en enorm balansgång,” förklarade energianalytikern Sofia Bergman när jag intervjuade henne för denna artikel. ”Varje sekund måste exakt lika mycket el produceras som konsumeras. Det är ett matematiskt pussel som ständigt måste lösas i realtid. Och lösningen på det pusslet – det är vårt spotpris idag.”
Så påverkar vårt spotpris idag olika typer av hushåll
Familjen Lundström i Skellefteå har blivit experter på att anpassa sin elförbrukning efter timmens spotpris. Med elbil, värmepump och smarta hemapparater har de skapat ett system som automatiskt flyttar energikrävande aktiviteter till timmar med lägre kostnad.
”Vi sparar runt 3700 kronor om året genom att vara flexibla,” berättar Lisa Lundström. ”Diskmaskinen går när elpriset dyker, bilen laddas nattetid, och på riktigt dyra timmar sänker systemet automatiskt inomhustemperaturen med en grad – knappt märkbart men effektivt.”
För ensamstående Karin i hennes hyresrätt i Stockholm är situationen annorlunda. Med få apparater och begränsad förbrukning blir besparingspotentialen mindre. Hon har istället valt ett fastprisavtal som ger trygghet i vardagen.
”Visst, jag kanske förlorar några hundralappar på att inte surfa på de lägsta priserna, men jag slipper stressen. För mig är det värt det,” säger hon.
Det finns vinnare och förlorare i olika delar av landet
Intressant nog skapar dagens marknadsstruktur vinnare och förlorare i olika delar av landet. Det aktuella elpriset kan variera kraftigt mellan Sveriges olika elområden. En familj i Malmö kan betala dubbelt så mycket som en identisk familj i Luleå under samma timme – trots att de använder elen på exakt samma sätt.
Svenska kraftnät rapporterade nyligen att prisskillnaderna mellan norr och söder ökat med 37 procent det senaste året. Detta geografiska lotteri skapar frustration, särskilt hos hushåll i södra Sverige som ofta drar nitlotten.
”Det känns orättvist att min syster i Umeå betalar hälften så mycket som jag gör här i Ystad,” suckar Johan, småbarnsförälder och husägare. ”Vi har ju samma land, samma regering och samma elmarknad – men helt olika elpriser.”
Många vet inte vad de betalar för elen
Trots att vi lever i en digital tidsålder med realtidsinformation om allt från aktiekurser till bussförseningar, är det förvånansvärt många som fortfarande inte vet vad de faktiskt betalar för sin el. En undersökning från 2024 visade att över 40 procent av svenskarna inte kan redogöra för sin elkostnad per kilowattimme.
”Det är som att handla i en butik där priserna ändras varje timme, men där du aldrig ser prislappen förrän vid kassan – en månad senare,” förklarar energirådgivaren Mikael Sandberg. ”Spotpris på el idag borde vara lika tillgängligt för konsumenten som bensinpriset är för bilisten.”
Sanningen är att elmarknaden genomgår en historisk transformation. Den gamla modellen med stabil, planerbar produktion utmanas av väderberoende förnybara källor. Det skapar svängningar som vi aldrig tidigare sett.
För den uppmärksamme konsumenten finns dock möjligheter. Med rätt kunskap och verktyg kan du vända marknadssvängningarna till din fördel. Eller som min granne Göran skulle säga: ”Lär dig läsa vindarna, både bokstavligt och bildligt.”